Saker jag gillar/peppar just nu:

-Scott Pilgrim, på papper och bioduk
-Black Dynamite, på dvd
-Adam West
-Whiskeyglas
-Splicers
-Ink Spots

Puss!

Jag tvättar kläder, skriver ett sorgset brev till CSN och bläddrar genom filmhistorieboken.
Ångest och noja genomsyrar peppen. Måste fixa pengar. Måste fixa livet.

Men jösses vad peppad jag är. Det låter dumt. Men jag ska få plugga det jag absolut vill plugga, jag kommer få syssla med det jag drömmer om att få syssla med. Hur många kan säga det?

Jag raderar alla skitbloggar jag ägnat mig åt. Med undantag för denna. Sen ska jag bara skriva i min Sundsvallsblogg.

Amsterdam var trevligt förresten. Vi bråkade väldigt mycket, men det var kul. Vi åt snusk, såg snusk och promenerade en massa. En glad, euforisk kväll i Vondelpark var pricken över i:t.

Jag ska till Amsterdam iövermorgon. Jag har lyckats dra på mig en förkylning. Misär.
Men min iPhone 4 kommer i posten idag. Jag har inte köpt ny elektronik på tre år. Den materialistiska euforin är ändlös. Jag behöver byxor, kom jag på nu.

Jag lagade Pasta e Ceci häromdagen utifrån ett 70 år gammalt italienskt recept. Det var svårt att översätta men herre jösses vad gott. Det fancy namnet betyder egentligen bara kikärtssoppa med pasta. Men med vördnadsfullt kokt kikärtsbuljong som sedan får koka med kikärtor, tomater, en kvist rosmarin, färska lagerblad och en bit parmesanskalk, alltså änden på parmesanosten som inte går att äta. Efter att allt kokat glatt så tar man ut kvistarna, bladen och skalken och mixar allt till en slät soppa. Sen dumpar man i nykokt pasta och mer kokta kikärtor och serverar det med olivolja och riven grana padano. Det blev sjukt gott, sjukt billigt(jag spenderade max 20:-) och det blev grund för middag i fyra dagar. Topp!