tisdag

Materialisthoran bistår med önskelista, på begäran.

Muminmuggar
Liten kaffepress/kaffekokare
Vidvinkelobjektiv: Typ denna: http://bit.ly/gPWnOv eller denna: http://bit.ly/gnSVUj eller en ordentligt jävel som denna: http://bit.ly/i2coJc
MAC-läppstift: Ruby Woo
Carl Johan de Geers-biografi
Simon Peggs bok
Patton Oswalts bok
Franny and Zooey- JD Salinger
Scott Pilgrim-DVD:n
En årsprenumeration av Empire Magazine
Moleskinblock A5: tjock, linjerad
Kånken LARGE: lila eller beige
Gilmore Girls-boxen
En wacom-platta

Saker som vore kul att ha men är mer festliga än användbara:

PONY
En lustig hatt. Tänk Lincoln.
En tandemcykel
En kristallkrona
William Shatner

söndag

Hej.
Jag suger.
Ultimata beviset på att jag inte kan vara trogen till någonting. Förutom Martin. Och Facebook. Och ägg.

Äsch. Det var ändå inte så kul att skriva så mycket om sig själv ändå. Jag skriver hellre om nya filmer, lustiga djur och fin mat.

Men jag kan göra en liten uppdatering om mitt liv:

Sundsvall är täckt av snö. Det är cpkallt och jättehalt. Jag vill dö.
Nästa vecka har jag en tenta i Media, kultur och samhälle. Största flumkursen ever.
Imorgon(aka. om tre timmar) ska jag åka till Leksand för att göra en fotostory. Subjektet är hemligt för tillfället.
Just nu går jag även en kvällskurs i dagspressredigering. Det är riktigt kul. Och jag tror att jag är rätt skillad ändå. Lite lustigt att jag älskar det som Martin jobbar med. Jävla inavel.
Jag börjar långsamt få lite karriärpepp också. Funderar på vad jag skulle bli bra på, hellre än det jag skulle tycka är coolt att syssla med. Jag tror att jag skulle bli en storslagen bildredaktör. Det vore också jävligt kul. Vi får se.
Jag fixar även praktik nuomdagarna. Två veckor i mars. Det blir ev. Direktpress innerstadsredaktion eller Ordfront Magasin. Fest.
Allt i mitt liv kretsar kring utbildningen. Det har fan aldrig hänt förut. Inte ens Martin distraherar så mycket. Han agerar mer symbolisk videochatt-kramkompis om kvällarna när jag har pluggpanik och sällskapssjuka.

Just nu. Alltså just i den här exakta stunden, så ser jag verkligen fram emot julen. Egentligen borde jag inte göra det för att jag har en tenta i massmedierätt så fort jag kommer hem till Sunkan, men ack. Tre veckor i Stockholm. Staden som har ramenrestauranger, biografer som visar fler än fem filmer, lägenheten med tv:n man inte behöver kisa för att titta på, och kompisar som inte skrattar åt mig när jag säger "räkor". Och Martin så klart. Vi ska se jättemycket film, äta jättefin mat, skratta åt alla som är jättedumma, och sen ska vi kramas jättelänge. Awe. Some.

onsdag

Dag 06

Min dag

En himla perfekt dag att behöva beskriva.

Jag vaknade 05:00. Gullade med en varm, morgonmysig Martin. Kände lite ångest.
Åkte till centralen 06:10. Hoppade på tåget till Sundsvall.
Helvetet börjar.
X2000 är ett ljuvligt svajande tåg. Den har inte samma balansplatta i grunden på varje tågvagn.
Illamåendet började direkt. Vid Gävle fick jag och kroppen nog. Jag spydde i 7.8 mil. Mest galla. Mellan Söderhamn och Sundsvall låg jag utslagen på min plats. Efter en smärtsam promenad hem låg jag även utslagen på min egen soffa i sex timmar. Spydde upp allt vatten jag drack.
Vid 17:00 klev jag upp och lyckades få i mig en kopp ljummet, jättesött te.
Vid 18:15 gick jag på redigeringsföreläsningen. Stressade och skrev ut ett kvällstidningsuppslag. Fick asbra feedback på det. Läraren i fråga sa att vi hade gjort den bästa toppredigeringen i gruppen. Kroppen piggnade plötsligt till.
Sen vandrade jag till Hemköp i snöstorm. Köpte brysselkål, bröd och margarin.
Nu tvättar jag kläder. Jag börjar känna mig illamående igen. Tvångsåt några skivor bröd.

Miserabel men ändå rätt vettig dag.

tisdag

Dag 05


Vad är kärlek?


Knepig och jobbig fråga. Lite fånig också. Vem fan vet?
Här kommer tre kärleksrelaterade filmer/serier jag tycker är nedrans genuina.

- Pride and Prejudice (2005) 

Den bästa filmatiseringen av den annars rätt uttjatade handlingen. Underbart foto. Genialisk mise en scene. Handlingen är subtilt tolkad. Ruskigt bra rollsättning. Jag tror att jag har sett den cirkus 10 ggr. Jag tröttnar aldrig. Den känns aldrig pinsamt romantisk.


- Gilmore Girls (2000-2007)  

Jag bryr mig inte vad någon annan säger. Den här serien är bland det bästa som sänts på TV.
Lorelai och Rory har en sån där moder-dotterkärlek som är smart, vettig och genuin utan att gå in i en grå diskbänksrealism. Disney, Hollywoodglädje och verklighetsförankring i en salig blandning.


- Love Actually (2003)

 En av de få romantiska komedier som fungerar utan att vara besvärlig. Anledningen till det är nog episodformatet. Jag älskar episodfilmer. Att den är brittisk skadar inte heller. Truly.

måndag

Dag 04


Det här åt jag idag

Frunch: Havregrynsgröt. En kopp te.

Mellis: Ett red delicious-äpple

Middag: Hemlagad gumbo med cornbread.
Efterrätt: Kanel- och kokosglass.

Måste även nämna att middagen intogs i samband med att jag och Martin kollade på Hellboy 1 och 2.
Epic! Här kommer en bild på den fagra måltiden:

söndag

Dag 03


Mina föräldrar

De möttes 1985, en kall oktobereftermiddag vid Gamla Stan. Mamma var iranier och han var kurd från Irak.
Mina föräldrar förblev ogifta. Jag skulle ha blivit en abort. Men som mamma förklarar så hörde hon en liten röst inombords som sa nej. Det var säkert jag, i embryoform, som psykade.
Far ville inte bli far. Så far åkte till Ryssland, fd. Sovjet, två dagar efter förlossningen, för att besöka sin bror och för att, som han förklarar, smaka på det lokala köket.

Far var, under mina barndomsår, den snälla farbrorn som gav mig det förbjudna lösgodiset och lät mig se skräckisar på helgerna. Inte riktigt någon konkret fadersfigur, men mor var så underbart dominant att det aldrig spelade någon roll.
Far gifte om sig 1999. Med en kvinna han skeppade hit från hemlandet. Han fick två döttrar med henne.
I takt med att jag blev äldre så såg jag det bittra i att han fått nya barn som han faktiskt spenderade tid med. Jag vägrade träffa far på ett antal år. När vi sågs skrek jag och kallade honom hemska saker.
Numera är vi rätt bra vänner. Jag tror att det fungerar för att han blivit konservativ, småtråkig och gammal. Det känns betryggande.

Mor var en episk mor. Så länge barndomen höll iallafall.
Mor drabbades av ett gäng sjukdomar under den senare delen av mina tonår. Det slet på relationen. Jag var tonåring och hatade att jag inte fick vara det utåt pga. hennes sjukdomar.
Sen dess fungerar det någorlunda.
För ca 2 år sen mötte mor en man. En rasistisk, vit, svensk överklassman. Jag är jättenöjd med hennes val så klart.
Men det är väl bättre än sjukdom och bråk. Så det får vara.

Jag kan nog inte säga att jag är skitnöjd med mina föräldrar hela tiden. Jag hade gärna bytt ut dem mot tex. Martins trygga, varma föräldrar. Men det är mest av ytliga skäl.

lördag

Dag 02


Min Första Kärlek

Svår fråga. Jag var en sån där tjej som förstod mig på konceptet kärlek ganska tidigt. Sex också. Tvåsamheten var en stor grej. Den allra första personen jag deklarerade att jag skulle gifta mig med var Alexander, min kompis på dagis. Vi brukade svära högt i trädkojan utanför dagis tillsammans. Och med svära menar jag att vi skrek KISS och BAJS så högt vi kunde och fnissade våldsamt efteråt. Ack. En treårings nöjen.

Men nej. Min första kärlek var nog inte Alexander.
Min första kärlek gav mig bestående men. Han får därmed gå under pseudonymen... Eh... Harry. Det säger vi.
Det var en långrandig smärtsam romans. Jag var 14 och fast övertygad om att jag var helt oälskad. Han var 16, nördful och bra på att manipulera tonåriga tjejer med självförakt. Vi var officiellt ihop i tre veckor. Han fick mig att skaffa helgon. Det tog slut för att han hånglade med tre tjejer på ett lajv.
Året som följde bestod av bråk, slentrianmässigt strulande, och generell misär. Alltså: Efter att hångla upp mig, gick Harry iväg och hånglade med varenda tjej han mötte. Jag väntade tre meter bakom i tårar. Jag var klichéartat övertygad om att jag kunde ändra på honom. Jag var även en idiot. Men jag var ung. Vad gör man?
Hemskt nog började jag tro att otrohet var en helt ok grej. Jag började även lajva, klä mig i Blue Fox/Punkt Shop-utstyrslar och lyssna på Evanescence/Metallica/Just D. Toppenkul.

Den destruktiva relationen led mot sitt slut sommaren 2004, innan gymnasiet. Hans halvamerikanska mormonföräldrar bestämde sig för att skicka deras promiskuösa son till USA för att han skulle tvångsmatas lite amerikansk rättfärdighet(Ironin är stor. Läs vidare.). Dagen innan han drog så hade vi ett bråkigt/kärleksfullt farväl i ett stökigt radhus i Vallentuna. Ehem.

En rolig fotnot till denna berättelse: Jag har fortfarande kontakt med karln. Han har [sedan vårt farväl] lyckats bli av med oskulden, göra tjejen på smällen i samma veva, förskjutas av sin familj, gifta sig, få en son, gå med i amerikanska armén, slakta barn i Irak, skilja sig, drabbas av PTSD, bli semialkis, bli ett amerikanskt pucko, och även göra en ny tjej på smällen.
Jag håller fortfarande även kontakt med några av min sisters in arms. Alltså andra sårade tjejstrul. Vissa av oss refererar till hans hemska livsöde som karma. Men det kanske är för taskigt?

Här kommer en bild på mig från 2003, en vecka efter att jag skaffade Helgon. Man kan nästan se korruptionens frö i min underliga, försökssexiga hållning på Matteusskolans gård.

fredag

Som många andra fräsiga typer så tänkte jag återinsätta mig i bloggen med ett TEMA. Toppenkul.




Dag 01


En Presentation


Jag heter Melody. Jag föddes en lördag på SöS i Stockholm. Det tog tre dagar. Min iranska, ensamstående mor ville dö. Story of my life.

Jag växte upp i ett vegetariskt hushåll. Frukt var godis. Jag och min ensamstående mor flyttade runt mycket. Jag fick gå i privatskola och på kvällskurser. Men barndomen var annars rätt episk. Bad, lek, konstant lärande, filmer i stora lass, språk, resor och mer lek.

Jag växte även upp med den storhetsvansinniga föreställningen om att jag skulle bli en rik och legendarisk hjälte. Den bubblan spräcktes dock under de två åren jag gick i högstadiet på svensk kommunalskola. Prisad vare jantelagen och innerstadsskolorna.

Jag har sysslat med mycket i mitt liv och haft många, rätt orealistiska ambitioner. Nuförtiden läser jag Bildjournalistik. Jag är inte jätteduktig men jag arbetar hårt med den saken.

Jag har en pojkvän också. Martin. Det är nog fjompigt att nämna det i en presentation av mig själv. Men Martin är en gigantiskt del av den coola, något mer verklighetsförankrade person jag är nuförtiden. Han lärde mig att släppa taget om alla mina besvärliga pretentioner. Han är smart, snäll, varm och medveten. Han är helt olik alla andra. Vi har varit ihop lite över två år nu. Hard core.

Jag har en bästis också. Han heter Erik. Snart har vi känt varann i 10 år.  Jag blir lite varm i hjärtat av det. Jag kommer skriva mer om honom sen.

Jag är väldigt mån om hur andra ser mig i vanliga fall. Ett irriterande drag vars ursprung jag skyller på patriarkatet, miljöbovarna och Hitler.
Men jag har varit rätt ärlig här. Inga försköningar.