När jag var sjutton.

Lyssnade jag på: Regina Spektor, Woods, Songs: Ohia, Raein, Cat Power, La Quiete, Interpol, SMK, Rufus Wainright, Sufjan Stevens och Ani Difranco
Mitt favoritradioprogram var: Morgonpasset i P3. Det är det fortfarande iofs.
Jag gick upp varje morgon klockan: När mamma vrålade.
Och klädde mig i: Adidasluvtröja, svarta jeans med hål i skrevet och någon ful mössa.
Till frukost åt jag: Ett glas bravo.
Till skolan åkte jag: Cykel, eller 53an till slussen.
Mina favoritämnen var: Nutida konst, klassisk sång, naturvetenskap och engelska.
Mina värsta ämnen var: Religion och arbetsmiljölära.
Mina bästisar hette: Min all time-bästis heter Erik Hansson.
Jag var kär i: Kalle(som jag var ihop med), sångaren i ett band jag gillade och han snubben i New York Waiting.
Efter skolan: Repade jag/fikade med Frida/lagade tråkig mat med Kalle/satt hemma och kollade på TV/surfade porr och musik och Helgon/spelade in blandband/smög in på Debaser med Agnes/rymde till Eriks lägenhet och tittade på Tornado.
Vi åt: Havrebollar, Sandy's-lattes, makaroner med smör, mammas hippie chow i en skål, undangömt godis på rummet, päroncider & chilinötter, chips & jordgubbssaft.
Och lyssnade på: Vår egen musik, Sandy's-muzak, postrock, John Cage, gullig indiepop, riot girl och experimentell skit.
Mina favoritTV-program var: Heroes, Gilmore Girls, Scrubs, My so called life, Daria
Mina favoritfilmer var: New York Waiting, Drop Dead Gorgeous, Garden State, Cecil B Demented, Lost in Translation
Jag längtade efter: Att vara tuffare, bli lång/smal/blond, bli av med min mamma, passa in hos hippa människor, vara bra på något, vara omtyckt, förstå mig på sex, kunna behålla kompisar. Klassiskt.
Mest av allt mådde jag: Skit. Jag älskade dock mitt band. Förmodligen det enda som gjorde mig riktigt glad. Klassiskt, som sagt.

För mycket läppstift, urkelbrillor utan glas och illapassande adidaströja. Smärtsamt. Jag kompenserar med en jäkligt het bild på en nyvaken Erik från Emmaboda 2006. Jag var sjutton då, så det är legitimt.

Underligt hur jag alltid mår som sämst på våren. Trånar som mest efter bättre tider.

Läste precis färdigt "The Host" av Stephenie Meyer. Hade cplåga förväntningar, med tanke på Twilightböckerna, som jag också läst. Men ack. Boken är ett mästerverk. Episk scifi. Har nu varit uppe i 27 timmar. Dags att sova en stund. Idag ska jag tvätta mina lakan med fintvättmedel, tvätta mitt hår med finschampo, sy om ett par klänningar och löpa ett par km i solskenet för första gången i år. Jag ser så jävla mycket fram emot det. Jag är så fantastiskt lam.

Melody Lovelin lyssnar bara på Most Serene Republic och tänker på våren 2009.

På tal om mindre jobbiga saker. Här kommer en jävla massa irrelevanta klipp som jag spelat in. Egentligen bara kul för insatta. Går över från deppig till tråkig. It's an improvement.


1. Brakfyllan från helvetet med Hannes och Hugi, de mest lingvistiskt krångliga människorna jag träffat på länge. Augusti 2010.



2. Farvälkväll med Mattias som skulle iväg till filminspelning i Mumbai(skryt). Katten Frank ställer till med våld. Kattmannen är Olof.



3. 90's kväll på Hellströms. Denise crankar Nsync glowstick style och Daniel Drott är världens bästa enmannapojkband. Personen som sjunger med i början är inte jag. Ehem.

Tvingar mig själv att vara positiv. Det är väl hälsosamt?

Vill:

- Ligga med någon som gillar't
- Sova i en säng där jag känner mig önskad
- Undervisas av en lärare som gillar mig
- Laga mat åt någon som tycker att det är gott
- Plåta fint
- Ha ett sommarjobb

Inte skitmycket att be om. Eller?