ottoman

jag saknar nils alice. ludenheten och ankigheten liksom.

liten fråga till etern. vem fan läser det här? läser du det här får du gärna kommentera. anonymt. och det enda du behöver skriva är anka. eller ost.

jag gick barfota idag. för första gången i år. naturromantiken och nostalgin och pretentiösiteterna bara tog över. jag drack kaffe med erik också. och vi pratade om min existens. och om en remakeoddysseus bok som han hade läst. kändes lite skamligt egocentrerat för min del. jag åt lunch med mitt barn till far. han har tydligen fixat praktik på en bokhandel åt mig i sommar. kändes som en bra studentpresent.
jag och josse cruisade kring och spanade in kläder inför skivan. vilket var ett mys och helvete all at the same time. jag hittade dock en ljuvlig väska. jävla väskofil man är.
kom också på slutligen vad jag skulle klä ut mig till imorrn. men det förblir en hemlis for now. men de flesta fattar nog inte ändå. förutom 90talsfreaksen med stora fantasier.

blä. puss.