doppelganger

efterklang då. helt jättebra. men annorlunda. helt jätteannorlunda.
samtidigt sånt som bara gör en exalterad över att man inte går på rytmus längre. sen typ annat som gör en förvirrad och lycklig och bara behagligt nöjd. dansande mongobruden bredvid en också. jisses.
jag var så öppen för att sluta bry mig om små petitesser som förälskelse och social kurragömma men så vrids allt ur form. jag är snurrig. men det är lugnt. tror jag.
hade en av de skönare samtalen med erik precis. min vän. mitt allt. lol. men usch så sant
min sänglampa är trasig. jag är nästan lika ledsen som jag var när min kalle anka-nattlampa dog. seriöst.