lördag

leave me there

aldrig. aldrig mer. aldrig aldrig. kan inte ens stå upp rakt. vill spy i all oändlighet, men så kommer jag på att jag redan gjort det. mamma kom på hur fjortis och lömsk jag är. hell hemma. sjukanmälde mig. eivor lät så besviken. hon kände säkert igen min röst som bakisröst. och jag får ju egentligen inte gnälla. alls. jag har mig själv att skylla på. erik och simon sover som små babies. avis man är då.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida