Frågor och funderingar jag samlat på mig de senaste dagarna.

1. Hur många av dessa söta, rosettbeklädda, poserande flickor på flickr med dyra rolleiflexkameror vet egentligen någonting om analog kamerateknik? Är det ett kombointresse? Victoria's Secret, Kissies blogg och DLR? Myspace, Zack Ephron och barytpapper?

2. Varför blir jag så ofta offer för mammiga, oförskämda myndighetsmänniskor och servicetyper? Exempel: Idag var jag på skatteverket där damen bakom båset tyckte att jag borde sluta använda mitt pass som legitimation. Och jag citerar nu: "Ni ungdomar har ju så lätt för att tappa bort saker. Och pass ser alltid så skumt ut när man använder det som legitimation. Men jag säger inte det här som en förolämpning, jag tänker bara på ditt bästa." WTF? Scenario nummer två: Jag drar till banken för att göra en insättning och tanten bakom båset skäller ut mig för att jag inte har köpt nya andelar till mina fonder på två år. När jag nämnde att jag har haft en instabil ekonomi så kläcker hon fram ett "Och vems fel är det då?" Scenario nr 3: Den iranska bruden i kassan på apoteket tittar misstänksamt på mig när jag tar ut mitt recept på minipiller. Innan jag går så fäller hon denna ljuvliga, nu översatta kommentar. "Är du inte lite för ung för de där pillerna? Pojkar respekterar dig mer om du visar att du kräver giftermål först."

3. Varför betalar jag en halv månadsinkomst, stressar sönder mig själv och slösar hårt förvärvad fritid på att söka till en skola som jag nu inser att jag inte alls vill gå på? Vad är det för fel på mig?