vi fick en gäst på internatet under kvällen. han fick heta peder.

det börjar fungera. äntligen. jag har kommit över mitt sthlmsberoende. saknaden har begränsats till längtan, minimal frustration och en viss mängd hoppfullhet. det är ok att mina hus/internat-kamrater inte diskuterar politik/film/musik och att de inte bögar omkring med kryptisk ironi. fattar inte varför jag inte kunde uppskatta det tidigare. de lyssnar på vad jag säger utan att avbryta. de har inga genuina hävdelsebehov, vilket även innebär att de aldrig kritiserar mer än nödvändigt och att de undviker elitism. vi ska starta ett oseriöst litet band och vi dricker vin för att det är gott och vi går promenader längs åkrarna och vi snackar skit sent om nätterna.

portfolio-, utställnings- och snickardags. vi ska ha en workshop med gunther och per erik nästa vecka om screentryck och avsluta med en föreläsning om projektfoto. yepp yepp PEPP.